Det var nämligen inte vi som gjorde den
Jag har under ett par terminer haft privilegiet att få undervisa Copywriter klassen på Forsbergs – skolan där själv en gång för länge länge sedan. Som grande finale denna hösttermin fick mina härliga killar och tjejer som uppgift (och lite tävling) att komma på inramningen för årets julklapp – filmkort från den webbaserade filmtjänsten www.headweb.com
Indelade i grupper fick copygänget utgå från olika företeelser som skulle kunna vara till hjälp för julklappen – biokänsla, filmklassiker, julsamvaro, avkoppling m.m. Uppgiften var inte helt enkel att lösa då tiden var knapp och vinnarbidraget skulle få tid att faktiskt produceras på riktigt. Detta till trots var de olika paketringarna som kom ut av uppgiften/tävlingen bra, mycket bra! Samlarfilmisar på oss Blomquistare, elegant familjefoto på Blomquistfamiljen, Premiärbox med gamla filmer och mycket mer – jag och Fredrik blev helt blown away av alla tokigheter. Men alla tävlingar har en vinnare och i år var det Anna och Sofi som drog det längsta strået med ”Påsen”.
Så här löd summering och motivering för vinnarbidraget:
Filmklassikergruppen ”Påsen”: På ett enkelt och finurligt sätt har gruppen utnyttjat det förbjudna i biosalongen – nämligen att störa, prassla och smaska. En klapp som innehåller ett problem, lösningen på problemet och flera goda gåvor.
Och för de övriga tävlingsbidragen:
Fokus-på-BQ-gruppen ”Filmisar”: Att samla på Blomquistare i form av filmisar knyter elegant samman säcken vari både byråns rigorösa ålder och gåvan ligger. Härligt!
Avkopplingsgruppen ”Broschyren”: En naken och ärlig julskildring. Väcker tanken huruvida man verkligen vill se Kalle Anka ännu en gång. Stressen har blivit en tradition – som med broschyrens och klappens hjälp går att bryta.
Gruppen Stora släkten ”Släktfotot”: En hälsning som skulle ha kunna varit från släkten. Julstämning från en flimrande tv… det är så vi vill ha det.
Headwebgruppen ”Premiärboxen”: En klassisk kommunikationskrock mellan julens premiärvisningar och Headwebs möjligheter… det vill säga att välja en gammal klassiker, eller flera. Klä inte upp dig för ett biobesök. Klä av dig framför datorn.
Julgruppen ”Jul”: Att det kommer julkort är väl inget nytt – falska och låtsastrevliga hälsningar. Med humor och värme gör klapputskicket en pastisch på denna västerländska företeelse… elegant!

Klassisk snygg gerillareklam för McDonald’s i Tyskland så vi skall komma ihåg att äta våra pommes även om det är festival i staden och det bjuds på mkt annat gott.
I S-posts nyhetsbrev uppmärksammas de återvinningskassar som vi har tagit fram för Stockholms stad. De delas ut på Kungsholmen och syftet är att få Kungsholmensborna att bli ännu bättre på att lämna tillbaka och återvinna sitt farliga avfall. På kassens gavlar står det vad som är farligt avfall och vad man gör med det. Bland annat kan man lämna det till den mobila miljöstationen och därför finns även hämtschemat tryckt på påsen.
”Kassen har fått många positiva reaktioner både vad gäller funktion och för den snygga utformningen”, skriver de bland annat. Och ”En trycksak behöver inte se ut som en traditionell trycksak, vilket Stockholms stad har tagit fasta på”.


Mintrygghet, hösten 2009
Uppdrag
I anslutning till den nya webbplatsens lansering och medverkan på den stora lärarmässan Skolforum blev uppdraget att ta fram ett koncept för mässmonter, en folder, extern kampanj, samt en tävling.
Lösning
I mässmontern satt fokus på den nya webbplatsen och dess nya innehåll enligt den nya grafiska profilen. Den externa kampanjen gjordes med olika påståenden som svarade upp till den informationstext som handlade om mintrygghets nya webbplats, både i print och digitala medier. Information om tävlingen presenterades på tablettaskar som fungerade som indragare till både montern och webbplatsen.
Internationella Programkontoret, hösten 2009
Uppdrag
Att få fler högskole/ universitetsstudenter att känna till och ansöka till Erasmusprogrammet, som möjliggör studier och praktik inom Europa. Upplägget såg snarlikt ut som 2008, dock såg mediabudgeten annorlunda ut jämfört med 2009 så samma underlag användes i media.
Lösning
Erasmus syntes även denna gång rikstäckande ute i skoltidningar, på studentmuggar samt dryckesunderlägg på skolor/ universitet, på banners och kampanjsida, samt hos studievägledare.
Det talande mjölkpaketet.
Så var det dags att titta tillbaka tio år i tiden. För då, 1999, lanserade vi mjölkpaketsanden. Det var ett – hör och häpna – talande mjölkpaket. Som kunde dyka upp på vilket mellannorrländskt frukostbord som helst. Låter det mysko? Häng med på en tidsresa tillbaka ända in i 1900-talet så ska du få veta hur det gick till!
Då jobbade vi med NNP och det var alltså innan NNP och Milko gick ihop och tog namnet Milko. Christina Norberg var produktchef och vi jobbade i en ovanligt bred kampanj för att marknadsföra mjölk. Temat var ”på ren norrländska”. I samband med det här kom en tokig idé. Skulle man inte kunna skicka ut ett mjölkpaket som helt enkelt började prata – på ren norrländska förstås – när den oförberedde frukostnjutaren öppnade det?
Jo, och då skulle man ju inte nöja sig med ett paket utan med kanske tio tjugo stycken. Och varje talande mjölkpaket skulle ju då också kunna vara en lott. Och så skulle man kunna tävla om resor. Och… Ja, du förstår hur tankegången gick.
Idén var ju bra och nu gällde det bara att genomföra den. Så sagt och gjort. Först gällde det att hitta någon som kunde sköta den tekniska biten. Mjölkpaketet skulle alltså börja prata när det öppnades. I Täby hittade vi en kille som kunde sin sak. Han byggde en manick som sedan skulle monteras inne i mjölkpaketen och som skulle börja spela upp ett förinspelat meddelande när rivremsan revs av. Inga problem. Det grejade han. Det lilla chippet behövde dock en drivkälla. Ett litet batteri behövdes. Funkade det med. Bara man la den elektroniska prylen och batteriet i en platspåse. Viktigt var också att meddelandet skulle kunna spelas upp flera gånger om man inte uppfattade det i gången man hörde det – så det fick inte heller var för långt. Forsberg & Co fick uppdraget att spela in meddelandet plus en radiospot som skulle marknadsföra hela grejen.
Paketen kunde sen av säkerhetsskäl inte fyllas med mjölk utan just de här fylldes med vatten. Sen var det bara att blanda in paketen i de vanliga sändningarna, låta mjölkbilarna distribuera dem över Milkoland och sedan vänta på att de lyckliga och något förvånade talande-mjölkpaketsvinnarna hörde av sig. Åttio procent av paketen hittades och fick upphittarna att ringa till mjölkpaketandens telefonsvarare för att tävla vidare om resorna!
Marc Strömberg från Umeå driver tidningen Tare lugnt. Första numret av tidningen gjorde han i form av ett fanzine och det andra kom ut som en affisch. Tredje numret har tatuerats in på hans lår. Helt klart ett annorlunda sätt att publicera en tidning på.


















